Sveriges Violinbyggarmästare

Stefan Lindholm

Kevingeringen 57, 2tr
182 50 Danderyd
Telefon: 073-026 88 06
E-post: stefan@lindholmsviolinatelje.se
Hemsida: www.lindholmsviolinatelje.se

Stefan Lindholm är tredje generationen Violinbyggarmästare.

Hans instrument har belönats vid tävlingar både i Europa och i USA och efter att under 2012 vunnit den prestigefulla tävlingen Concorso Internazionale di Liuteria di Pisogne, räknas han till en av vår tids främsta kopister av klassiska Cremonavioliner.

“Att kopiera en av Antonius Stradivarius violiner är den största utmaningen en violinmakare kan ställas inför. Stradivarius var ett geni inom yrket, vilket hans instrument än idag vittnar om.”

Stefan färdigställde sin första violin vid 15 års ålder varpå han utbildade sig som förste svensk vid Newark and Sherwood School of Violin Making i Storbritannien. Vid blott 19 års ålder placerades en av hans altvioliner på  en hedersam 16:e plats vid Concorso Triennale i Cremona.
Vid denna tid fördjupade sig Stefan i stora och komplexa restaureringar i violinexperten Sebastian Skarps ateljé i Stockholm. Under senare år har Stefan i kortare perioder även arbetat med restaurering i Stuttgart och i Paris.

“Erfarenheter från restaurering har varit av en avgörande betydelse för mitt skapande av nya instrument och speciellt kopior. Utan den kunskapen skulle jag inte förstå vad som är viktigt att se efter när jag studerar en Stradivarius, jag skulle inte ens kunna avgöra vad som är original och vad som är retuscher och reparationer.”

En stor del av sin tid ägnar Stefan åt forskning kring arbetsmetoderna och teknikerna som de klassiska italienska mästarna använt sig av och hans analyser är främst inriktade på experiment med träbehandling och lacker. Målet är att närmare förstå och för att i sin tur kunna återskapa de klassiska instrumentens unika egenskaper, akustiskt såväl som visuellt.

“När jag försöker kopiera och återskapa en 1700-tals violin är det en mycket tidskrävande process och jag hinner bara med två till tre instrument om året. Träval, modell, stil och 300 år av slitage är bara några av alla utmaningarna, men den stora stötestenen hos Stradivarius är grunden och lacket. Men all det experimenterande jag ägnat mig åt under ett decennium ger nu resultat och det känns som jag är på rätt väg i mitt sökande.”