Sveriges Violinbyggarmästare – med anor från 1700-talet

1731 uppfördes de första offentliga konserterna i Sverige under ledning av Hovkapellets ledare Johann Helmich Roman, som själv var en virtuos violinist. Musiklivet får ett rejält uppsving och med dett ökar naturligtvis behovet av instrument och skickliga reparatörer.

De tidigaste violinmakarna vi känner till i Sverige var autodidakter, d.v.s självlärda, och var verksamma redan från 1600-talets slut. Den store Johann Helmich Roman själv intygar inför kommerskollegium under 1730 talet ”hur viktigt dat är för Sverige att få en instrumentmakare och reparatör”.

Sveno Beckmn blir den första som skickas utomlands för att lära yrket och från 1760 fram till början av 1800-talet fanns det flera utbildade och skickliga instrumentmakare i huvudstaden, men de var för få för att bilda ett instrumentmakarskrå så violinmakarna såsom Beckman och Johann Öhberg var så kallade frimästare och lydde under Hallrätten.

1800-talet innebar en tydlig nedgång för yrket med endast en utbildad yrkesman verksam i Stockholm, Hovinstrumentmakaren Carl Wilhelm Fritz Otto som härstammade från en stor violinbyggarsläkt i Tyskland. 1864 införs fri näringsfrihet i Sverige och därmed upphävs skråväsendet. Det stod nu alla fritt att utöva ett hantverk utan att behöva ansöka om privilegier som tidigare varit så starkt anknutet till kunskap och utbildning.

1940 blir en vändpunkt då Hans Majestät Konungens kungörelse om mästarbrev för hantverksutövare kommer och likt som under 1700-talet ställs återigen strikta krav på utbildning och färdighet. Bestämmelserna för violinbyggaryrket sammanfattades till ”Fyra års lärotid hos fiolbyggarmästare skall förefinnas med avlagt gesällprov och därefter följande fyra år såsom gesäll hos fiolbyggarmästare” och dessutom skulle ett prov visa att ”sökande var väl insatt i yrkets detaljer, särskilt i fråga om restaurering och reparation”.

Från 1946 fram till 1990 finner vi endast ett fåtal mästare i landet men under åren som följde fick yrket ett uppsving på nytt och 2002 samlades landets mästare och gesäller för att efter 250 år bilda sitt egna skrå – branschförbundet Sveriges Violinbyggarmästare.